Jag pratar med min mamma

Jag pratar med min mamma ganska ofta. Eller pratar och pratar, jag tänker till mamma. Som när jag står långt in i hallonsnåret och grenarna är så fulla med hallon att de bågnar av tyngden. Det är så mycket hallon att jag inte vet var jag ska börja plocka. Titta mamma! tänker jag eftersom jag vet att hon skulle ha älskat det här. Hon skulle ha plockat med om möjligt ännu mer frenesi än jag. Om hon hade levt skulle jag ha ringt till henne och berättat om vilket fantastiskt hallonår det är i år. Hon skulle vara lika glad som jag och känna sig lika rik över att fylla frysen med bär.

Förra året räckte mina egenplockade hallon till frukostyoghurten varje dag ändå tills i mars. Det ser ut att bli lika bra i år, bara jag hinner plocka.

Kolla mamma, tänker jag också, när jag nu äntligen fått plats i nya tvättstugan med hennes gamla tunga mangel som jag vevar med handkraft. Det blir så fint i linneskåpet när lakan, örngott och kökshanddukar får åka några varv genom mangeln. Mammas linneskåp var alltid fint ordnat och det luktade så gott. Det är ett doftminne som sitter kvar. Det är något rofyllt med att ta sig tiden att mangla. Ingen förspilld kvinnokraft när det blir som en stunds meditation. Jag tänker också på hur mamma skulle tycka om att vi lägger in gurka. Jag passar på att berätta det också om hon inte redan sett det. Jag tänker på hur man blir den man blir. Hur fint det känns när något som var min mamma känns så tydligt i mig. Det är väl de där rötterna. Hej mamma, tänker jag, och blir både sorgsen och glad.

 

Öppna en dörr

Snart är det två år sedan min mamma dog. Och snart två år sedan jag startade en resa som blev både dramatisk och chockerande både för mig själv och andra. Så här i efterhand var det såklart en livskris som heter duga. Hur smärtsamt och omtumlande det än blev så vill jag inte vara utan det. Och jag ångrar ingenting. Lärt mig att ödmjukt låta bli att döma andra människor. Du och jag har ingen aning om orsakerna till att människor gör de val de gör.  Vissa utvecklingssteg i livet kan ju dock bli nästan på gränsen för stora för att man själv ska hänga med. Men när man väl tagit steget så kan man växa som människa. Bli flera grader varmare i hjärtat. När en dörr stängs, kan en annan dörr öppnas. Och vad finns bakom den dörren? Ibland finns inget annat val än att ta reda på det.

*

(Bakom den här underbara dörren från 1896, finns vårt sovrum)dorren-4aw

dorren-3aaw

Lördag

April16 (9)aW

April

Alltså. Total harmoni. Vaknar och hör storspovens spelande på ängarna och bofinkens sång. En ledig lördag. Utefixardag. Travar ved. Vad gör det att vedtraven rasar när jag är halvvägs? Allt sådant är bagateller i den totala verkligheten. Jag vilar en stund på den blåa soffan. Det som stressade mig tidigare berör mig inte nu.

Tryck HOME is…

Jag är inne i en kreativ fas just nu. Det blir en hel del kvällsjobb. Igår kväll började jag rita på den här bilden och nu har jag gjort klart den. Den blev ett tryck som finns i min webshop. Home is where my heart is – heter den. Jag funderar ju på det ibland. Var är hemma? Blir så när jag flyttat omkring ett antal gånger i livet, och lämnat min födelseort, att jag får tänka på det. Jag säger att jag åker ”hem” när jag åker till pappa och jag säger också att jag åker HEM när jag åker därifrån. Hemma kan alltså vara flera saker, bara man har hjärtat med sig. Direktlänk till trycket i min webshop finns längst ner i inlägget.Home_org_fargWHome_orgWHome_org_farg2W

HOME is… tryck
HOME is… tryck
Var är hemma? "Home is where my heart is"! Så lyder texten på detta tryck. Klicka på bilden för att se hela trycket. Finns i två storlekar och tre färgställningar. 18x24 cm 120:- 30x40 cm 230:-
not rated 120.00 kr230.00 kr Välj alternativ

Lys!

Lys som en sol. Både i ditt liv och andras.
Eller som Mandela sagt:

”Det finns ingenting upplyst med att förminska sig för att andra inte ska känna sig osäkra. 
När vi låter vårt eget ljus lysa, ger vi omedvetet andra tillåtelse att göra detsamma.”
                                         
                                                                                                      -Nelson Mandela

Citat ur Mandelas installationstal 1994.

Ljus_w

Om vägskäl

Ofta trippar livet bara på. Eller springer alldeles för snabbt. Man hinner inte fundera så mycket på vars man trippar eller springer. Man hinner inte ens känna om man blir andfådd eller om det är lugnt.
Det är när man kommer till vägskälen man måste stanna upp. Ska jag ta den där stigen som sluttar neråt och känns enkel. Eller ska jag springa uppför. Eller bara fortsätta rakt fram som om ingenting har hänt.
*
Jag funderar. Och medans jag gör det fotar jag tulpaner. Bara för att de är så vackra.
Tulpaner_aw Tulpaner2aW

Litterär förtäring

posted in: Böcker, Tänkvärt | 5

Frukost_wIdag förtär jag fil med granatäpplekärnor och nötmüsli till frukost. Och så lite Bodil Malmsten på det. Åh, vad jag gillar hennes till synes sporadiska dagboksanteckningar och funderingar. Jag stryker under det bästa tankarna med en penna och suger på dem ett tag. Sådana där jag vill återkomma till då och då.
*
Min axel är på bättringsvägen. Idag kan jag t ex torka av köksbänken med armen och det gör bara lite ont. Jag blir så lättad att det verkar gå bra. Tänker ändå att en sådan sak, att göra illa sig och tvingas vila, kanske vill säga mig något. Har precis läst ut boken Det händer när du vilar av Tomas Sjödin. Det var också en sådan där stryka-under-bok. Som de här citaten ur boken: ”En av de finaste gåvor man kan ge en livskamrat, en gammal förälder eller ett barn är att vänta på den personen i livets alla skiften och ojämnheter. Ge den rätten att dröja på steget. Det lönar sig inte att jaga på en plantering.”… ”En människa behöver, precis som åkern, sin tid.”

Eller om hur man kan göra ett litet val i det svåra. ”Jag lutar mig åt det håll jag vill växa. Försöker lägga mig lite mer åt förtröstanshållet än åt resignationssidan.” Författaren säger med sin vokabulär: ”Jag lutar åt Gud.”

Litterär förtäring. Jag blir inte mätt. Vill bara ha mer och mer.

1 2