Dan före dan. Om någon skulle fråga mig om jag kan sticka så skulle jag svara nej, men för två veckor sedan sa jag till min junta att inom de närmsta 5 åren ska jag börja sticka. Och nu har jag kanske börjat om det inte bara är ett helt tillfälligt ryck. Jag hedrar mamma i himlen och stickar med hennes sparade restgarner. Att jag varken visste hur man lägger upp maskor eller gör tummar löser sig på vägen (tror jag-har inte hunnit till tummen än)eftersom allt finns att lära på youtube. Garnet lär inte räcka till två identiska vantar, men vem har bestämt att ett par måste vara helt lika. Jag hittar på mönster eftersom. Nåja, fortsättning följer. I förmidddags gick vi långpromenad med hundarna i vår fina by. Känns gott med lite ledighet.
Lämna ett svar