Ny mylla att rota sig i

posted in: Blommor, Personligt | 0

Pelargonerna har fått ny jord, blivit delvis nedklippta och här är en del av de sticklingar som jag hoppas ska rota sig fint. Tur att jag har många små krukor att använda.

*

Själv har jag rotat mig fint i den här byn som blev vårt nya hem för lite mer än 1,5 år sedan. Näringen får jag av kärleken, naturen, läsandet, vännerna, tänkandet, promenerandet och pausen (med tekoppen). Tänk att man får fortsätta växa hela livet! Det är ju tur.

TjugondaKnut – julen har åkt ut

Någon som trodde att de kände mig menade att jag kunde börja njuta av julen redan i oktober eftersom jag plockar bort den så tidigt. Men julen fick vara kvar ändå tills idag och så var det även ifjol. Så jag suger på julkaramellen lääänge. Någon sorts uppfriskande nystart blev det dock idag när jag städat ut alla barr, skurat och dammtorkat. Julens alla prydnader är prydligt nerpackade och får vila i ungefär 11 månader.

*

Igår arbetade jag min sista dag i konsthantverksbutiken Rabarber i stan och sedan kanske det dyker upp andra ställen där en del av mitt hantverk kan säljas. Jag hoppas hinna ägna mer kraft åt blogg och webshop när jag blir ledig på fredagar från och med februari. Men det är klart; specialpedagogik-plugget tar en del tid också.

Julen är här nu

Julen är här nu. Även om jag har en arbetsdag i konsthantverksbutiken kvar innan jag blir julledig på fredagkväll. Jag har sänkt kraven på den perfekta julen. Men god mat vill jag ha. Och helst inte halvfabrikat. I år blir det dock inte julskinka från grunden, men dock köttbullar, Jansson, gravlax, sillar och egengjord rödbetssallad. Så jag vet vad vi gör varenda kväll den här veckan, matlagning eller bakning står på schemat. Vilken tur att vi tycker att det är så roligt att laga mat. Tillsammans.

*

Apropå butiken så är det nu sista julen med vår konsthantverksbutik; Rabarber i Piteå. Vi har bestämt oss för att stänga för gott eftersom det tar för mycket tid att driva butik och även ha andra jobb. Passa på att handla hos oss nu innan vi stänger den 20 januari 2018.

Sommaruppdatering

Regnet det bara öser ner. Den riktiga sommarvärmen har inte kommit om än solen värmt några enstaka dagar. Vädret kan jag inte påverka så jag gillar läget. Idag städar jag ateljén i källaren och lyssnar på Linnéa Claesons sommarprat. Jag blir mycket berörd av hennes ork, hennes mod och hennes patos i hennes kamp mot sexism och näthat. Lyssna här.

 

Vi har många fina dagar här hemma, vi bygger en pergola av mycket återbrukat material, gräver rabatter och gör trädgårdsrum. Förrförra helgen hade vi bröllopsfest eftersom vi gifte oss i mars. Det blev ett avslappnat och kul partaj. Och den dagen lyste solen som bäst, kanske finaste sommardagen hittills. Partybollarna från festen hamnade sedan som dekoration i minsta tjejens rum.

Nu ska jag fortsätta njuta av de lediga dagarna innan det är dags att arbeta igen. Regn eller sol, det blir bra ändå. Jag läser skönlitteratur, vilar och arbetar med huset. Till hösten blir det delvis nya arbetsuppgifter och plugg på LTU igen. Så de här stilla hemmadagarna behövs.

Efter midsommar-mood

Igår fylldes jag av efter-midsommar-mood. Trött men ändå fylld med en kliande känsla av kreativitet efter att inte ha gjort så mycket någon dag. Tillverkade ett gäng kort på kvällen för att få ur mig något. Det är som att sträcka på sig när man är nyvaken. Väcka de kreativa musklerna. Vaknade idag och tänkte att, så skönt, vi får ha en arbetsdag. Söndag eller inte, vad vet man är vila, det är skillnad på jobb och jobb. Det regnar, men det får bli utejobb ändå. Ska bli roligt att ordna mer i vår trädgård.


Hemester

I år blir det också en semester hemma, alltså en hemester. Både av ekonomiska skäl, men också för att det nog är så jag trivs allra bäst. Iallafall nuförtiden, när jag kan vara i känslan av att vara helt ledig, trots att jag är hemma och trots att jag har att göra. Att vakna lite för tidigt, ligga kvar i sängen och känna att dagen är ett blankt blad. Jag vet att dagen kommer att fyllas med arbete, men i det där stillsamma knogandet med hus och trädgård, så är det en vila iallafall.
*

Vi arbetar lite här och där och visst kan det stundvis kännas frustrerande att det går långsamt och att det är så mycket att fixa. Men det är det värt i tillfredsställelsen att vi faktiskt gör nästan allt själv och då blir det inget qvick-fix. Renovera drygt 70 år gamla fönster till exempel, som ingen brytt sig om på ett bra tag. Det tar tid, men det känns så bra att ta hand om dem så att de får fungera länge till.