Summa summarum

Summerar en arbetsam termin, men med en känsla av att jag gjort mycket bra på jobbet. Det är en skön känsla som jag njuter av ikväll när jag har arbetat klart och har två veckors ledighet framför mig. Hoppas få mycket vila så att jag orkar fortsätta göra ett bra jobb när jag börjar igen på det nya året.

En sådan här kväll vill jag nästan inte gå och lägga mig fastän jag är trött. Jag vill bara sitta här och känna friden. Men snart måste jag öppna dörren ovan, den finaste dörren vi har i huset, in till vårt sovrum och krypa till sängs. Kanske se lite Mandelmans jul innan jag somnar. Eller läsa några sidor i den juliga pocketboken jag påbörjat. Godnatt!

Går ner i varv

December medför automatiskt att jag går ner lite i varv. Julens bestyr har nog aldrig varit en stressfaktor för mig. Och ännu mindre i år då jag bara känner att jag tänker göra precis det som andan faller på… Lägga in några sillar, grava lax, rulla köttbullar och göra Jansson är inga problem.  Julklappsinköpen är i princip klara och jag håller precis på att fundera om jag ska skicka några julkort i år eller inte. Jag har skickat julkort alla år sedan jag flyttade hemifrån och jag sörjer faktiskt att folk i princip har slutat skicka. Jag har skickat kort (oftast egengjorda) i 10-15 år till alla, även till dem som inte skickat tillbaka. Men dragit ner mer och mer, eftersom vi knappt får några tillbaka. Men tror faktiskt att jag inte helt vill sluta med traditionen att hälsa God Jul med ett kort i brevlådan. Uppskattar själv att få kort av dem som fortfarande skickar till oss. 

Bilderna i det här inlägget ger mig också julefrid. De är från vårt sovrum, där tapeten visserligen minner om sommaren, men där andra attiraljer ger mig julstämning. Jag har beställt hem julläsning i form av några pocketböcker med jultema. Ser fram emot att ligga här och läsa dem, när de kommer.  Nerbäddad under täcket inomhus i ett hus, som kanske är så där lagom inbäddat i snö.

Hem ljuva hem

Arbetar lite för långa arbetsdagar i början av veckorna. Men när jag kört milen hem i mörkret, så möts jag av det här; hemmet som känns så fridfullt för mig. Hem ljuva hem, home sweet home. Jag har funderat på det här med ett hem då och då under åren. Målat flera tavlor på temat hemma. När jag lämnat det som var min barndomsstad (samhälle) och flyttat så många gånger att jag tappat räkningen. Vad är då hemma? Vilken plats på jorden är mitt hem? Svaret kan tyckas självklart. Byn där jag bor. Men hemma kan vara flera platser, fysiska rum och mentala rum. Ibland kan till och med en annan människa vara som ett hem. En god vän eller min stora kärlek. My home is where my heart is. En klyscha, men kanske ganska mycket sanning också. Skönt iallafall att kliva in genom dörren och mötas av det här, som ger lugn till mig.

Saker och sysslor

Passade ypperligt att ha lite komptid att ta ut under elevernas höstlov. Jag har haft en del saker som jag velat göra, men som är svårt att orka och hinna när vanliga vardagen snurrar på. Som att sy nya kuddfodral till hallen inför vinter och jul. Jag tog bort de ljusare kuddarna, sydde två avlånga bolsterrandiga kuddfodral och grävde fram två kuddar, som jag fyndade på 75%-rea efter förra julen, med brodyrmönster och tofsar i hörnen. Det blev fint ihop. Så länge har jag alltså ”vinterfierat” hallhörnen och snart, snart ska det också bli mer juligt.

*

Idag har jag en rätt så lång att-göra-lista som bland annat innefattar att måla ett skåp. Har länge gått och fnulat på ett annat vitrinskåp till köket och hoppats på att ett gammalt ska dyka upp någonstans. Men så blev det inte. Nu har jag istället köpt ett nyare men begagnat på second hand för en billig peng, som jag och maken ska bygga och måla om. Det kommer nog bli fint. En total make-over är på gång. Bilder lär ju komma här när vi blir klar.

*

Åter till sysslorna! Hoppas att ni som eventuellt läser här får en lugn och fin allhelgonahelg. Jag har långt till min saknades gravar, så jag åker inte och tänder ljus där. Men jag tänker lite extra mycket på min mamma och min syster som fattas mig.

Liten och stor.

En mycket liten kaffeburk och en jättestor. Gevalia-burken som tjänar som ytterkruka är den största jag sett. Rymmer minst 5 liter tror jag. Mina Dr Westerlund går också från små till stora. De håller snart på att ta över vartenda fönster i huset, eftersom jag har mycket svårt att slänga växter som lever. De trivs under mina gröna fingrars vård. Men nu fick jag en stickling av en blomma som jag tror att jag aldrig tidigare sett av en brevvän. Purpurblad. Den har fått komma i jord och rotar sig förhoppningvis. Bra med lite annat i fönstren också. Nåja, jag har några andra blommor än doftpelargon. Även vanliga pelargoner, en jättelik paraplyaralia, garderobsblomma, en ynklig palettblad, en ganska stor gullranka och orkidéer. Gullrankan fick jag som skott av en granne jag hade för nästan 20 år sedan. Grannen lever inte längre, men tänk vad ett blomskott kan göra. Varje gång jag vattnar så kommer jag ju att tänka på min fd granne Ingrid som gav mig skottet. Det är lite fint ändå. Blomskott och recept, dem ärver man från folk. Jag brukar döpa receptet efter personen jag fick dem av, så därför har jag namn i min receptbok som ”Katrins gryta”, ”Johannas kolakakor”, ”Anna-Marias tårta”, ”Cathis sockerkaka”, ”Mamma Märtas vitlökssill” och ”Myrtles sill”. Vänner och släktingar som jag minns när jag letar recept.  

Glädjen!

posted in: Uncategorized | 0

Jag har älskat pennor, penslar, färger, block, fina papper med mera sedan jag var barn. Ganska ofta känner jag barnets förtjusning över ett oskrivet blad, ett pappers struktur eller en pennas möjligheter att sätta avtryck och forma ord. Spelar ingen roll att jag är 46. Glädjen finns kvar!

Vardagarna och livet

Vardagskvällarna efter jobbet försvinner som i ett hungrigt vargbett. Glufs, bara! Lätt att känna att det bara är en transportsträcka mot helgen, men det är ju sorgligt om inte vardagarna också ska räknas in i livet. Idag är det fredag och nu när klockan är halv elva på förmiddagen har jag redan hunnit städa mer än halva huset. Det säger jag inte för att verka duktig, utan för att torrt konstatera att det också är livet. Samla damm under en våt mopp, låta dammkorn virvla iväg i vinden när jag skakar en matta och trycka in en massa tvätt i tvättmaskinens roterande trumma. Nu lade jag mig en stund på den sköna bänken i vår hall. Jag spanar ut på en blå himmel och björkarnas gula löv. Jag ska snart klä på mig och gå en långpromenad. Allt ska ha sin tid. Dagens alla steg, de fria tankarna, vilan och sysslorna.    

Home sweet home

Jag är en hemma-människa. Trivs bäst här ”under min korkek”. Home sweet home! Så här veckan efter valet funderar jag över hur det ska gå med regeringsbildandet. Men jag funderar också på banala saker, som huruvida jag ska sy nya gardiner till köket eller inte. Tankarna vandrar hur de vill och ser väl till att det blir någon sorts balans. Hösten bjuder på regniga morgnar och imorse var det till och med frost på bilrutan. Men innan lunch idag blev det soligt, så jag tog med mig småhundarna på några kilometer promenad i skogen där de fick springa fritt, till deras stora lycka. Annars så har dagen ägnats åt städning inför helgen och brevskrivande till en av mina två snigelpostvänner. En fin fredag i september.

En viktig dag

Vaknar upp till en viktig dag! Först ska jag äta en lugn frukost och sedan ska jag åka och rösta. Jag kommer att rösta olika i alla tre val, men jag röstar rödgrönt eftersom jag vill att personer och partier som tycker att alla människor är lika mycket värda ska styra vårt land. Jag vill inte att partier som gör skillnad på människor beroende på kön, hudfärg eller sexuell läggning ska få makt. Jag röstar med hjärna och hjärta.

Vardagen igen

Alarmet är ställt på tidigt, men jag vaknar innan det ringer. Känns både jobbigt och roligt att vardagen och jobbet startat för fullt igen. Semester är härligt, men rutiner och sysslor har också sin charm. Och tur är väl det! Annars skulle det inte vara så roligt alla de veckor man inte har semester. Vi hann inte alls allt vi hade tänkt hinna med huset den här sommaren, men det kommer förhoppningsvis ännu en sommar att fortsätta på.

*
Solrosorna har blivit mer än manshöga och när det blåste som kraftigast i helgen klippte jag av den som lutade mest. Den fick komma in och sprider nu sol i köket. De övriga stagade jag fast med snören i pergolan. Min yvigaste Dr Westerlund som stått i uteköket fick också komma in eftersom sommarvärmen försvann i ett nafs.

Annars så har jag inte så många ord att skriva. Tagit vara på kvällarna efter jobbet med skogspromenad och blåbärsplockning och båttur på älven. Lite regn blandat med sol och en regnbåge som lagt sig på grantopparna. Försökte fånga den, men vet inte om jag lyckades. Får se om den syns på något fotografi senare. Nu är det dags att krypa till kojs. Jobbstart med överaktiv hjärna behöver vila. Godnatt!