Vårtecken

Påskliljorna börjar slå ut och jag tycker att det är så skönt när dagsljuset når in och sprider ljus i huset till ganska sent på kvällen. Veckorna går på något vis extra snabbt på våren. Häpnar över att det snart är påsk. Och njuter samtidigt av vartenda vårtecken som visar sig. Gräs som tinar fram mot solväggen, slask, bara vägar och fågelkvitter. 

Blommande kvist

Veckans dagar går snabbt. kanske för att jag har roligt på jobbet. Jag hade extra roligt på konst- och bildtillvalet som jag och en annan lärare håller i på onsdagar. Min kollega hade hittat hur man kan göra fina blommor av vanliga kaffefilter. Jag fixade kvistar av sly från diket vid vårt hus tidigt på morgonen och sedan satte jag fast blommorna på kvisten. Jag målade dem med lite grön ton längst ner, och det blev så fint! Nu har jag köpt kaffefilter och måste testa att göra fler här hemma. Den blommande kvisten hänger nu på väggen hemma.


Förväntan

Sådär sprickfärdiga av förväntan. Själv tar jag det med ro. Önskar mig bara lugn och frid. Vi pysslar på om kvällarna med julmat. Skippar alla halvfabrikat och gör allt från grunden. Låter kanske pretto, men är inte alls lika jobbigt som det verkar. Och när man hjälps åt så är det bara trevligt att trängas i köket. 

Lördag i advent

Bäst och behövligt med en blank dag, som absolut och nödvändigtvis ska börja med en långsam frukost. Kanske två stora koppar te, julkalendern på play och tända ljus. Vill inte ha en endaste plan men kanske ska vi hämta vår gran. Där dök det upp ett rim som inte heller var planerat. Så kan det bli en lördag innan jul. Sedan ska jag inte yppa ett ord till om de här specifika blommorna, som jag har tjatat om tillräckligt. Så bra då att en bild kan säga mer än tusen ord.

Behov av att sniffa på en hyacint

– Känner inte du behovet av att sniffa på en hyacint ibland? frågar jag min sambo vid morgonens frukost, under tiden jag borrar in näsan i blomstängeln.
– Nä, svarar han dröjande och ser på mig.
Doften virvlar in i näsan och minnets tidsmaskin slungar mig tillbaka till barndomens jular i Älvsbyhuset på Slåttervägen i Kalix. Jag hamnar där som nioåring sittandes vid köksbordet av furu och känner likadan hyacintdoft. Mamma går omkring i det lilla köket med gula köksluckor och ordnar med något. Kanske får jag lite ont i huvudet, när jag sniffar lite väl intensivt, och så är jag tillbaka här i mitt eget kök. 44 år. Oändligt glad och lite sorgsen. På samma gång.

 

Decemberdagarna

Decemberdagarna tassar fram som tomtar ur vrårna. Tänker förvånat att det redan nu på söndag är tredje advent. Jag längtar efter julsillen, sovmorgnar och långa promenader med hundarna. Tänker på hur jag lämnat ensamheten och den eviga effektiviteten. Jag är tacksam.

Vissa dagar

Alltså, vissa dagar ter sig orden för klämkäcka, för poetiska eller för nakna. Jag skriver och suddar ut, skriver och suddar ut. Jag känner mig både hemlighetsfull och utlämnande. Ett oöppnat paket och en öppen bok.
*
Så, nu blev det någon sorts poesi lika fullt. Vem är du som läser här? Har du något du vill dela med mig?
adventstidw

Två veckor innan första advent

Sisådär två veckor till första advent och jag tänker att två hyacinter är precis rätt att börja med.
*
Annars så borde jag kanske bädda ner mig lite tidigare på kvällarna, men det är så skönt att bara bli sittande här i köket, trots att minuterna blir timmar. Jag läser om transitiva verb och intransitiva verb och tycker att det är kul att lära mig nya saker. Om det inte vore för att det här pluggandet tar så mycket tid så skulle jag vilja plugga ännu mera svenska. Och sedan lite matematik på det också. Men jag tar en sak i taget. Glad att kapaciteten finns.
hyacintw