Kreativiteten vrålar

Jag har haft semester i mindre än ett dygn, men kreativiteten satte igång direkt. Nästan så att den vrålar och jag måste hyssja på den lite. Lugn, lugn…jag ska. Igår kväll klippte och klistrade jag flera collage till kort och snart “måste” jag testa att göra collagebilder.

Efter morgonens frukost ritade och målade jag första trädgårdsbuketten. Tänk så härligt att jag har möjlighet att måla alla sommarens buketter. Kanske plockar in en ny idag.

Blommande äng 1, 2 och 3

Jag har gjort tryck av tre nya akvareller. Jag kallar dem “Blommande äng”. Länk till trycken i min webshop finns under bilderna.

Tryck Blommande äng 1
Tryck Blommande äng 1
Tryck efter original-akvarell av Maria Öqvist, 30x40 cm Trycks på Hahnemühle fine-art papper eller matt fotopapper.
not rated 295.00 kr395.00 kr Välj alternativ
Tryck Blommande äng 2
Tryck Blommande äng 2
Tryck efter original-akvarell av Maria Öqvist, 30x40 cm Trycks på Hahnemühle fine-art papper eller matt fotopapper.
not rated 295.00 kr395.00 kr Välj alternativ
Tryck Blommande äng 3
Tryck Blommande äng 3
Tryck efter original-akvarell av Maria Öqvist, 30x40 cm Trycks på Hahnemühle fine-art papper eller matt fotopapper.
not rated 295.00 kr395.00 kr Välj alternativ

Grow – ett nytt tryck…

…om att alltid fortsätta växa och utvecklas. Jag tänker att varje människa måste få plats att växa. Man behöver befinna sig i en miljö där man får mental och kreativ näring. Igår kväll målade jag och en av mina bilder blev sedan det här trycket som jag kallar för “Grow”. Det finns till salu i min webshop, länk till produkterna finns längst ner i inlägget.

Tryck “Grow” Blå
Tryck “Grow” Blå
Tryck "Grow" 30 x 40 cm, efter original av Maria Öqvist. Tryckt på Hahnemühle fine art -papper eller matt fotopapper.
not rated 295.00 kr395.00 kr Välj alternativ
Tryck “Grow” Gul
Tryck “Grow” Gul
Tryck "Grow" 30 x 40 cm, efter original av Maria Öqvist. Tryckt på Hahnemühle fine art-papper eller matt fotopapper. Välj i rull-listen.
not rated 295.00 kr395.00 kr Välj alternativ

Glädjerik, gråtmild och gråhårig

posted in: Uncategorized | 2

Jag har kommit till den åldern nu. Halva livet har troligtvis passerats och kroppen förändras. Upplever att vissa tycker att det är tabu eller skamligt att prata om klimakteriet och att man kanske ska känna sig färdig och förbrukad då på något vis.

Tvärtom, tänker jag. Jag har i en del av livet gått och känt att jag kanske inte kan det jag behöver kunna och kanske strävat efter annat liv och annan materia. Och lite så att jag funderat på vad jag ska bli när jag blir stor. Men nu känner jag istället att jag är på rätt plats i livet. I rätt hus, i rätt by, med rätt man, på rätt jobb och med mycket glädje och frid i sinnet. Och jag har i princip allt jag behöver.


Det är klart att livet fortfarande kan ändras på många vis, men jag går inte och längtar och drömmer om något annat.

Jag har mer nära till alla känslor nuförtiden. Både glädjen och gråten. Oftast kommer tårarna inte för att jag är ledsen, utan för att jag blir berörd. Berörd av vad någon berättar, av att se vackra moln, av att höra någon låt eller av att känna stark kärlek.

Gråa hårstrån, glädje och gråt. Liv. Fotografier från dagens långa promenad. Jag tittade till Piteälven och Borgforsälven. De hade det fint! Jag fick solsken i ögonen och förundrades över de vackra molnen.

Vår på gång

posted in: Uncategorized | 0

Mars blev april. Påsken kom och gick. Idag när jag var ute på promenad såg jag både tofsvipor och en svan (eller var det en gås?). Hursom, de visar att våren är på väg på riktigt. Jag fångade svan-gåsen på bild nedan.

Himlen var också magisk med känslan av någon sorts oväder bort mot Älvsbyn. Solen sken innan den senare gömde sig bakom molnen.

Jag har unnat mig mycket lästid på sistone. Är inne på bok nummer fyra på en dryg månad. Har till och med just nu glömt vilken den första var, men nummer två var Klubben av Matilda Gustavsson (otäckt intressant!), nummer tre var Där kräftorna sjunger av Delia Owens (mycket bra!) och nu håller jag på med Jag for ner till bror av Karin Smirnoff. I den sistnämnda fick jag läsa ett tag innan jag slutade störa mig på avsaknad av kommatecken och versaler i namn. Förstår att det är ett medvetet skrivande för att uppnå en språklig effekt, men svensk-läraren inom mig råkade haka upp sig lite ett tag. Nu, efter halva boken, går det bra.

Jag dagboksritade förresten boken när jag var ledig under påskhelgen.

Påsken bjöd förutom läsning även på gula tulpaner, skidåkning och umgänge med avstånd.

Ännu är det långt till vår…

Vårlängtan knackar på, men ännu är det vinter. Det snöar ute och är några minusgrader. Jag hittade så fina gröna glaslöv på loppis i januari. Igår trädde jag ett halsband med löven och andra glaspärlor som jag redan hade. Det blev lite som Berså-mönstret, fast i halsbandsform.

Jag tar på mig min finaste gröna sidenkjol och det nygjorda halsbandet innan jag ska ut i snön idag. Snö ute, men vår inne och i sinne.

Livet är inte “a cup of tea” det vill säga skitenkelt, men jag försöker se de glädjeämnen jag kan, så ofta jag kan.

Och just det, att dricka te, är en av mina höjdpunkter. Man kan inte stressa med en tekopp.

Glömde säga, att jag gjorde matchande örhängen också…

Nya unika glasmärken

För att dina gäster ska kunna hålla reda på sitt glas på middagen eller festen kan du fästa ett glasmärke runt glasets fot. Nu har jag tillverkat ett gäng unika glasmärken av blandade pärlor. Finns 21 st olika förpackningar. De säljs i 6-pack och du hittar länk till dem i butiken under bilderna. Här syns några varianter:

Glasmärken – unika varianter
Glasmärken – unika varianter
Märke att fästa runt glasets fot - så att varje gäst kan hålla reda på sitt glas. Säljs i 6-pack. Olika former och färger, välj i listan.
not rated 100.00 kr Välj alternativ

Orden och jag

Jag har ofta väldigt många ord inom mig. Men även om det babblar och bubblar inuti kan det vara svårt att veta vad man ska skriva. Ibland känns det för personligt. Vissa dagar känns det oväsentligt. Andra dagar känns det som om jag bara upprepar mig. Att skriva blogg är ju att dela med sig till läsare som är okända. Jag vet någon som läser här ibland, men sedan har jag ju ingen aning om vem det är och om det är ingen eller många som tittar in. Gissar på ganska få nuförtiden, eftersom jag skriver så sporadiskt.

Idag när jag gick långpromenad i skogen så tänkte jag på de där orden jag har inuti. Jag går liksom och väntar på att de ska strukturera sig, ställa upp sig på led och att deras innehåll och innebörd ska bli kristallklart för mig. Men jag kom på att jag nog inte kan vänta på det. Jag måste nog helt enkelt bara börja skriva.

Kanske behöver jag bara öppna den där dörren till orden. Låta dem välla ut i vilken ordning de vill. Släppa alla krav på att det ska bli något. Precis som jag behöver göra när jag målar. Bara må gott en stund och släppa tanken på resultatet.

Jag tänker så på skapande. Att det är processen som är det viktiga. Om jag förväntar mig ett slutresultat och tanken på det kommer in så riskerar en del av glädjen att försvinna.

Det har snöat mycket den här vintern. De snöiga dagarna kom det ofta lite för mycket på en gång. Men precis som med orden så får jag inte vara rädd för det. Jag måste låta orden komma. Jag får skyffla och skotta, göra högar och gångar. Kanske rulla en snögubbe med orden, eller varför inte lägga mig ner och göra en snöängel. Jag gav mig själv en nyårsutmaning; att öva att stå på huvudet. Min andra utmaning kanske måste vara att låta orden komma. Jag kan inte vänta.

PS. Om du läser här; säg gärna hej i kommentarsfältet nedan. DS.

Vårvinter-feeling

Plötsligt känns det så mycket ljusare. Nästan lite ljusare himmel när man kör till jobbet på morgonen och ljusare mycket längre på eftermiddagen. Det ger mig hopp och ny energi. Idag sprang jag 7 km i vackert vinterlandskap. Var lite för optimistisk ett tag och tänkte att skoterspåren skulle vara nog hårda för att springa på, så det blev lite pulsande en bit. Men det ger ju å andra sidan ännu bättre träning så det gjorde ju inget.

Tulpaner på köksbordet lyser också upp tillvaron. Det är vårvinter/vår för mig. Får minnen av när jag bodde i min första lägenhet vårvintern 1996 på Malmudden i Luleå (efter diverse andra boenden under studenttiden). På fredagarna slutade jag jobbet tidigare och promenerade alltid till AG:s livs på Skurholmen (som senare brann ner) och helghandlade och köpte tulpaner. Kan precis se framför mig hur vårvintersolen lyste in i min lägenhet och hur de där tulpanerna gav mig en känsla av “unn” och lyx.