Jul med råge

posted in: Advent och jul | 0

De som hängt med mig ett längre tag vet att jag älskar jultiden. Och jag låter julen vara länge. Smygbörjar med julmusik och hyacinter direkt efter allhelgona och i mitten av november får julgrejerna komma fram en efter en. Tidigare år kunde jag ledsna och börja plocka bort julen vid nyår, men då jag lever med en minst lika julälskande gubbe, så får julen stanna (iallafall nästan) till tjugonda knut.

December har, precis som resten av året, en förmåga att trippa på ganska snabbt, men jag gör allt jag kan för att sakta ner och julnjuta av alla dagar. Sniffar på hyacinter, dricker julte och har julmusik på repeat. Här kommer en lång rad julbilder från det här året.

Om jag inte hinner in här något mer, önskar jag alla som läser här en riktigt GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Stjärnkväll

Det var kallt och klart. Precis en kväll för norrsken, tänkte jag. Och kanske fick jag syn på ett svagt sken över skogen och sjön, men det var lite flyktigt och tveksamt.

Men tusentals stjärnor syntes på himlen och några lyste extra starkt. Jag skulle kanske inte ha blivit förvånad om jag fått syn på en liten hustomte kila fram över snön.

Julkulor och minnen

Granen är klädd, men ändå finns det en hel mängd skatter kvar i jullådorna. Diverse arvegods och loppisfynd. Minns inte var alla kommer ifrån, men vet att en ganska oansenlig grön knubbig liten kotte är det finaste i granen. Den kommer från min farmor och farfar. Farfar som var född 1905 och farmor som jag tror föddes 1909, de hade alltid en liten gran på ett bord i köket. Fina saker i granen har på något sätt alltid fascinerat mig. När jag var barn brukade jag lägga mig på golvet med huvudet halvt in under granen och titta uppåt på glittret och blänket, ljusen och pyntet. Det gäller att se det stora i det lilla.

Kvällsmys i köket

Om jag inte räknar med sommaren så är det här årets bästa tid. Jag tycker till och med mer om den här tiden i december, före jul, än vad jag tycker om själva julen. Jag vet inte vad det är för slags förväntan jag bär på. Jag väntar inte på julklappar. Iallafall inte för att få men kanske lite för att få ge. Jag tycker om att göra fina paket och lägga lite omsorg om det jag ska ge bort.

Så här på kvällarna smyger jag mest runt i huset och myser. Jag suger på dagarna som om de är en riktigt god karamell som räcker länge. Och på kvällen sparar jag symbolisk karamellernas glittriga papper i en fin liten ask.

Fångar och förundrar

För en månad sedan önskade jag snabbspola november, och som vanligt gick det också överraskande snabbt. Och nu är det redan fredag innan första advent. Om jag bara kunde skulle jag nu dra ner tempot på tiden från och med nu fram till jul. Kännas så där som det lät om man spelade en singel på lägre varv på skivspelaren, då rösten blev mörkare och texten sjöngs långsamt. Jag vill ha en långsam december. Jag vill njuta varje sekund. Ska verkligen, verkligen försöka fånga de där små ögonblicken. Och samlar jag tillräckligt många så borde tempot sakta ner.

Jag känner mycket glädje över allt fint jag ser. Harmoniska hörn hemmavid och sådant som fångar och förundrar när jag är ute och motionerar. Det är rosa himlar, snötäckta träd, långa ledningar och vida vyer.

Som igår på lunchpromenaden i Älvsbyn. En vanlig gata, men en vacker himmel, blått ljus och vackra träd. Jag bedåras och berörs.

PS. Fångar faktiskt ett ögonblick precis nu, när jag tar mig tid att formulera ett blogginlägg och tänka klart tankar. Det är fint! DS.

Snart advent

Söndag, en vecka före första advent, men jag har redan haft adventskänsla i minst en vecka. Det brummar igång som ett pickande maskineri där inuti. Förväntanspirr och myskänslor. Jag hänger liksom bara med och blir rörd till tårar minst en gång om dagen, då jag hör en musikslinga eller känner doften av julkryddorna i min tekopp.

Den bästa tiden är nu. Och nu. Jag har en ökad känslighet och noterar de små glädjeämnena. Det är så lätt att annars bara notera när saker inte är bra, när man har ont någonstans eller när något skaver.

Alldeles nyss

Kom att tänka på att lönen kommer nästa vecka och det är dags att betala räkningar igen. Det känns som om det var alldeles nyss jag matade in alla räkningar. Känns som om det var alldeles nyss jag hade mens när det är dags igen. Känns som om det alldeles nyss var vinter och snöskottning, känns som om det alldeles nyss var jul, känns som om det var alldeles nyss jag skilde mig, känns som om det var alldeles nyss jag födde mina barn. Tiden går och det var ju alldeles nyss!

Äntligen jul – mitt tryck

Ett av de finaste jag gjort, tycker jag! Mitt juliga tryck ”Äntligen jul!”. I år får det står i vårt lilla vardagsrum, på tavellisten. Jag har trycket i storlek 50×70. Det finns i olika storlekar. Om du vill köpa ett eget, finns det länk till produkten längst ner här.

Tryck-Äntligen jul
Tryck-Äntligen jul
Äntligen jul! Med detta tryck ökar kanske julstämningen i huset. Bild och text av Maria Öqvist 2018. Finns i tre storlekar.
not rated 195.00 kr450.00 kr Välj alternativ

Intensiv vecka

Blev en väl intensiv start på den här veckan med distansundervisning på jobbet och inlämningar av uppgifter på min universitetskurs varje kväll. Då blir det för mycket för huvudet som inte kan stänga av så bra, så ikväll blir det långtidsparkering här i min nya favoritfåtölj. Tekoppen är upphälld, julmusiken spelar och jag behöver inte prestera någonting mer den här dagen. (Eller ja, nu håller jag ju just på att prestera ett blogginlägg – men det räknar jag inte…)

Annars så har jag lyckats riktigt bra med balansen den här hösten. Ibland rår man dock inte på vad som påverkar planeringen och det kan köra ihop sig. Som att vi tämligen snabbt ställde om och kör distansundervisning på grund av de striktare restriktionerna. Klokt, tror jag, men inget man gör på en kvart.

Apropå studier, så var det en som frågade när jag studerat klart? När det är som mest intensivt så tänker jag att jag är allt bra korkad som läser kurser utan att egentligen behöva det. Men jag älskar också att få input som kan ge mig nya reflektioner och kunskaper. Så vem vet? Blir jag någonsin klar?

Mörkret är totalt på kvällarna nu, men imorgon ska det snöa igen om prognoserna stämmer. Vill ha snö för ljusets skull (men lagom med snö, please!) Ni kanske ser att det har tillkommit lite mer jul i huset. Ljusstaken i fönstret gör också tillvaron ljusare.

Magin

Nu är tiden då jag börjar nöta julmusik och sniffa juldofter. Min jullista går på repeat och jag sticker ner näsan i hyacintblomman och drar in doften. Vilken tur att jag inte är allergisk, eftersom jag behöver doften. Den här tiden på året, innan jul, har så starka positiva minnen hos mig som triggas av dofter, ljud och synintryck.

Jag kokar en kopp julte, som också doftar så gott, och lutar mig bak i fåtöljen och bara känner magin. Det är därför som jag inte asketiskt håller mig från att julpynta till första advent. Jag tycker inte att man ska hålla sig från enkla saker som kan ge sådant välmående den här mörka tiden. Speciellt inte det här året.