Sommaren kom

Sommaren kom med besked och jag tackar och tar emot. Har varit ledig en dryg vecka och jag har varvat ner rejält. Har en att-göra-lista med sådant som väntat länge och den betar jag av, men jag ligger också mycket och läser i hängmattan och jag tar minst ett dopp i sjön varje dag.

Fler och fler blommor i trädgården slår ut. Pionerna står med knopp som snart öppnar sig. Att gå en trädgårdsrunda och se vad som har hänt sedan igår hör till morgonens rutiner. Jag tror att det är dags att plocka en ny bukett idag.

Året 2021 Del II

Det blev en fin sommar. Både på grund av vackert väder och på grund av att vi älskar och njuter av sommaren. Som vanligt var vi mest hemma. Inte bara på grund av corona utan för att vi alltid brukar ”hemestra”. Jag fixar mycket i trädgården och min man höll på att renovera det gamla huset som ska bli vårt garage.

Vi åkte ut några turer med vår lilla båt. Och jag badade nästan varje dag hela sommaren. Vilken tur att jag bara har 4-5 minuters cykeltur till badtjärnen i vår by.

Lilla huset på kullen. Det är vårt hem. Här trivs vi så bra! Jag har funderat mycket genom åren över var hemma är, men nu vet jag.

Jag sprang och promenerade mycket hela sommaren, men de varma dagarna fick det blir kvällsturer. Här är en vacker sommarkvällsvy.

Under sommaren fick vi våra första och andra doser av corona-vaccin och vågade umgås mer med vänner. Här hade vi dukat i vår relax i augusti för en skön middag med vänner.

I augusti åkte jag på en mysig utflykt med en vän jag tycker mycket om. Vi åt lunch och fikade vid Jävre kvarn.

Det blev också ett antal turer med husbilen. Bland annat några svängar upp längs Piteälven.

Bild på en trollslända som besökte mig någongång i augusti på verandan hemma. Den satt stilla och lät sig fotograferas.

Vi åkte också på en tur till Kalix skärgård i slutet av augusti och besökte bror och fru.

Sedan var sommaren slut och vardag och arbete satte igång igen. Nu var restriktionerna färre och vi kunde ha undervisning på plats på skolan igen. I trädgården höll en del blommor ut en bit in på hösten.

Kanske på grund av bokashi som det växer så bra hos oss. Inte bara på grund av mina ”gröna fingrar”! Här är en solros som jag just klippt av när jag höstrensade i trädgården. Galet hög!

I september blev det mycket jakt eftersom älgjakten startade. Jag följde ofta med i skogen. Här är gubben och hunden som väntar på att få sätta igång.

Promenaderna i jaktskogen bjuder på mycket harmoni och fina vyer. Här är en dunge träd på ett hygge:

Och här är ett övergivet hus i en annan skog. Ett hus som jag också målade som akvarell sedan.

September bjöd också på mer höstigt väder, men det kan också vara fint. Här är en ladugård i byn som ofta fastnar på mina bilder. Vackert med dimma och dis mot bergen på andra sidan älven.

I oktober hann jag med en dejt med min förstfödda en ledig lördag. Inte så ofta vi hinner det när båda arbetar och har fullt upp. Vi hade mysdag på stan och köpte oss ”Älsk nu-mössor”. Den dagen träffade jag också en person som jag tror kan bli en ny kompis. Ibland säger det ”klick”!

Oktober är annars mest en väntan på att november och julpyntande ska börja. Jag börjar julnjuta lite smått med julmusik i slutet av oktober och efter allhelgona så gasar jag på. Det är bara att njuta allt man kan när det är så mycket mörker i vårt land. Och tiden går så snabbt ändå så varför tråna och vänta mer än vad man behöver?

December är full av stunder då jag verkligen försöker ta till vara allt och njuta med alla sinnen. Julens dofter, smaker och julmusik. Finns det något som ger mer frid? Jag tror inte det.

Själva julhelgen firade vi hemma och på juldagen kom barn och barnbarn. Vårt lilla hus fullt! Men här finns både hjärterum och stjärterum!

Tack för 2021! Du var ett annorlunda år men fint ändå. Jag ser fram emot ett nytt år och önskar de som eventuellt läser här; GOTT NYTT 2022!

Kreativiteten vrålar

Jag har haft semester i mindre än ett dygn, men kreativiteten satte igång direkt. Nästan så att den vrålar och jag måste hyssja på den lite. Lugn, lugn…jag ska. Igår kväll klippte och klistrade jag flera collage till kort och snart ”måste” jag testa att göra collagebilder.

Efter morgonens frukost ritade och målade jag första trädgårdsbuketten. Tänk så härligt att jag har möjlighet att måla alla sommarens buketter. Kanske plockar in en ny idag.

Trädgårdstider

Nu, i slutet av sommaren, är trädgården som allra härligast. Alla rabatter, blommor och odlingar liksom väller över och är inte så stela och välordnade. Tittar man nära så har jag inte alls hunnit med att ogräsrensa, som jag kanske bör. Men det gör inte så mycket om jag fokuserar på det vackra och blommande. Jag njuter i den här oasen som vi fixat.

Riddarsporrarna har blivit högre än mig. En del har slagits omkull av regn och blåst, men de här ljusblå står ståtligt och rakt.

Humlen är ärligt talat lite galen. Den mår nog gott här. SÅ här på sensommaren bildar den en tät vägg och man ser inte skymten av armeringsnätet som finns där under. Man får styra till den då och då när den försöker snirkla sig åt fel håll.

Här i pergolan har vi en plats med kvällssol. Ibland när det inte är för varmt ute, och solen skiner så äter vi middag eller tar kaffekoppen och temuggen här.

Jag har inte haft någon ordnad plan när jag satt blommor. Jag delar och planterar om lite på känn, men det har blivit väldigt bra på de flesta ställen.

Vid rabatten närmast i bild har vi ett ”sjömärke”, som egentligen är ett konstverk som min syster gjorde till Norrbottens område på Djurgården när Stockholm var Europas kulturhuvudstad 1998. Borta vid växthuset sitter en gammal uggla uppflugen för att skrämma bort fåglar från jordgubbarna. Jag tror att ugglan lyckas med sitt uppdrag.

Året 2019

När jag försöker minnas början av 2019 så blir det som i fjol; jag får verkligen tänka till över vad jag kommer ihåg. Tyvärr så minns jag mest den extrema kylan som höll i sig i många veckor och på något konstigt sätt tog jag mig igenom det, även om varje dag kändes som en plåga. Jag minns dock att jag tog med mig systemkameran och gick ner på isen för att fotografera en av de kallaste dagarna. Kyligt, men vackert! Dimma bildades av det öppna vattnet vid forsen och lade sig som en ridå över älven.

Jag fotograferade också på kvällen med lång slutartid, när det var fullmåne och kring minus 30 grader. Här är vårt hus i vinterkylan. Det blev en läcker bild.

Februari och mars kanske mest var en transportsträcka, då jag gick hundpromenader om kvällarna i kylan och längtade till våren. I början av april åkte vi norrut till ännu mer vinter i Vuoggatjålme och hälsade på våra vänner som bor där. Det var en fin och vilsam helg.

Så blev det äntligen vår och försommar. Jag sådde mängder av frön och fick problem med var jag skulle förvara alla plantor tills dess jag kunde plantera ut dem. Här är trädgården i början av sommaren. Allt grönt är så smått här. Ett kort tag senare exploderade växtkraften och det syns på senare bild. I år hade vi massor av tomater i vårt lilla växthus och det gör att vi nu drömmer om ett större växthus (men får nog fortsätta drömma om det några år till). Vi planerar också att så mer grönsaker sommaren 2020. Att snickra högre lådor att plantera i är planen.

Nedan syns trädgården senare på sommaren. Jag har precis grävt upp och planterat om rabatten närmast i bild, eftersom den blivit för vildvuxen och full med ogräs. Allt blommar och grönskar härligt! Jag började med bokashi i slutet av sommaren och hann gräva ner någon laddning innan hösten. Längtar till nästa odlingssäsong när jag ska testa det fullt ut i trädgården.

I sommar kom jag igång med löpningen ordentligt igen. Och jag har kunnat fortsätta med träningen hela hösten och vintern (med ett uppehåll under en förkylningsperiod). Jag har med mig min löparkompis Zazha på nästan alla rundor. Hon tycker att det är toppen med en motionerande matte.

Vi hade en hemester 2019, det vill säga; vi var mest hemma på sommaren. Fortsatte med skrapning och ommålning av vårt hus och våra fönster och nu återstår bara en mindre del till nästa sommar. I augusti var vi på en liten roadtrip i Norrbotten. Här är rybsfält i Tornedalen. Det var fint!

I början av hösten möblerade vi om i relaxen. Det är vårt lilla rum bredvid bastun där vi brukar hänga på sommar- och höstkvällarna. Nästa år ska rummet få en kamin, så att vi ska kunna hänga här året om.

En ny jobbtermin drog igång med massor av jobb och så halvtidsstudier vid LTU utöver det. Både kämpigt och roligt att plugga, men jag har svårt att låta bli. Snart är jag klar med ytterligare poäng i SVA, vilket kanske gjort mig lite klokare och kunnigare på mitt jobb.

Trädgården gick snabbt över i höst och vilan i det är också vackert. Allt har sin tid och det som växer och gror vissnar för att sedan växa igen.

Höstterminen gick i en rasande fart. Kanske för att jag hade så mycket att göra. Tog mig iallafall stunder här i fåtöljen eller ”hörnet” med tekopp så ofta jag kunde och hann. Jag har blivit bättre på att återhämta mig mellan varven.

I november kom min jullängtan och jag tror det var länge sedan som jag njutit så av julstämningen. Jag höll mig ändå tills andra halvan av november innan jag smög fram julpyntet, men nästa år ska jag nog starta tidigare eftersom jag mår gott av det. Dagarna innan jul är de bästa och jag hann med att lukta på hyacinter och lyssna på julmusik så mycket att paketsnörena nästan krullade sig själva.

Jobbterminen och studerandet gasade på och jag simmade, så att jag nästan slog huvudet ”i kaklet”, men hann precis titta upp och ta luft inför en lång ledighet över helgerna. Nu är jag ungefär mitt i ledigheten och jag har det precis så skönt och lugnt som jag behöver. Tar dagen som den kommer, hinner motionera, läsa, se serier och pussla. Hinner kanske inte allt jag vill som vanligt, men det är ju inget nytt, så bara att gilla läget.

Önskar er som eventuellt läser här ett Gott Nytt 2020! Året då jag hoppas att klimatproblemen ska vändas och att empati, demokrati och medmänsklighet ska öka.

Trädgården – innan snön

Idag kom första snön. Jag är som jag är, så julkänslan kom som ett brev på posten, eller kanske ska man säga som ett mejl i mejlkorgen. Jag kokade chai-te och åt några pepparkakor (som jag hade kvar från förra året, tur att pepparkakor håller länge!). Det kändes mycket lättare och skönare att gå hundpromenaderna när snön gjorde kvällen ljusare.

Jag fotograferade trädgården förra helgen, innan snön, för att fånga det höstfina. Tycker att det vissna förfallet också är vackert. Försöker finna ro i årstidsväxlingarna, även om jag oroar mig för att det nu börjar en lång vinter. Det blir tyngre och tyngre med vinter och kyla, för varje år som går.

Jag funderar över längtan. Just nu börjar jag längta efter jul. Och jag kommer ihåg att jag nästan led av längtan efter vår redan i februari ifjol. Hindrar längtan en att leva just nu? Eller är längtan ett färgglatt strössel över de vanliga vardagliga livet som tuffar på? Längtan kan ju vara både en njutning och en plåga. Beroende på hur man förhåller sig till den.

Vår trädgård verkar längta efter vila. Att stillsamt bäddas in under ett snötäcke och samla kraft till nästa års växtkraft och blomning. Jag tar ett djupt andetag och samlar kraft precis här och nu, med några pepparkakor och en kopp te, en snöig torsdagskväll i oktober. Livet ger både glädje och sorg, så det är bara att försöka orka med det som sker.

Vår trädgård

Jag tycker om att så frön, se saker växa och gräva i jorden. På två somrar har vi förvandlat det som bara var en gräsmatta till en fin plats. Vi har byggt en trädgårdsvärld med en pergola, rabatter och odlingar. Nu är det försommar, nyrensat och prydligt (brukar inte se lika prydligt ut om några veckor). Jag gräver nytt, flyttar om och delar perenner. Det är som terapi att arbeta med kroppen och ha fingrarna i myllan. Så här ser det ut ikväll:

Rabatten som syns nedan är delvis nygrävd. Var tidigare två som jag grävde ihop och planterade i, i helgen. Flyttade endel perenner från andra ställen, så den är snart fylld och förhoppningsvis härligt blommande om några veckor.

Tomatplantorna i växthuset har blivit lika höga som jag är. Det är röda- och gula körsbärstomater som jag drivit upp från frön.

December är här!

Den 1 december är här! Regn istället för snö, men nu säger SMHI att snö och minusgrader ska komma till veckan. Hoppas att det stämmer eftersom jag vill ha ljus. Vi är i den mörkaste årstiden på året och nu, innan det vänder, blir det aldrig riktigt ljust på dagarna och inomhus når nästan inget ljus in. Om marken täcks av snö känns det iallafall lite ljusare. Tur att vi nu får frossa i tända ljus och innemys. Hade tänkt hinna ut på en hundpromenad på dagen, men med lång sovmorgon, lussebullebak och städning så försvann dagstimmarna i ett huj. Mitt livs ständiga frustration; att hinna eller inte hinna med allt jag vill. Jag har hört att det finns människor som inte har något att göra. Vet inte om jag någonsin känt så. Nåja, får leva med det. Tid som inte räcker till. (Och ja, jag vet att det handlar om prioriteringar och att tiden är det enda som är demokratiskt fördelad.) Smugit in julprylar lite här och där för att det ska bli julkänsla i nästan varje vrå. Utomhus har vi många belysningar, granar och granris. Som sagt, behöver bara lite snö på detta för den ultimata julstämningen. 

Höst på verandan

I lördags knåpade jag ihop två stjärnor av kvistar. Det blev en liten och en stor stjärna. De får nu pryda verandan tillsammans med lite grankvistar, enris och kottar. Om några veckor får jag addera något mer juligt till arrangemangen, men eftersom inte allhelgona passerat ännu, så får det mer juliga vänta.

*

Helgen förflöt som vanligt i ganska snabbt tempo. Eller på något underligt vis går helger både långsamt och snabbt på samma gång. Jag hinner nästan aldrig med allt jag önskar eller tänker, men så har det varit mer eller mindre hela mitt liv. Att jag har lust att göra så mycket mer än jag hinner. Och nuförtiden så tar energin i batterierna slut lite snabbare, så då får jag prioritera vila istället. Men att ligga i sängen och se någon serie på play är ju inte heller helt fel. Det kan ju vara njutning om något. Just nu ser jag säsong två av Vår tid är nu på SVT.

En fantastisk sommar

Vilken fantastisk sommar vi har haft! Även om sommaren inte är slut ännu så känns det som om den snart sakta övergår i höst. Här, liksom i hela landet, har det varit så varmt. Kring +30 grader i flera veckor. Jag har vant mig vid att ha det varmt och skönt även om jag också blev mer och mer sengångaraktig för varje varm dag som gick. Natten mot fredag drog ett åskväder över byn och då sänktes temperaturen med ca 10 grader. Trots att det egentligen är normal sommarvärme nu, så känns det svalt. Och nätterna blev kyliga. Men det gick äntligen lättare att andas.
*
Nu är min och makens semester över. Jag kommer dock att ha en mjukstart kommande vecka med mestadels arbete hemma eftersom jag ska planera en ny kurs. Det jobbet går lika bra att göra vid datorn hemma och bra att slippa köra bil flera mil om dagen.
*
Innan sommaren är slut så blev min önskade torkställning för tvätt äntligen klar förra veckan. Jag tycker om lukten från vind- och soltorkade kläder och lakan. Den ska bara få lite rödfärg på tvärribborna också och en toppbräda på varje sida, men den fungerar att använda nu ändå. Det svalare vädret gjorde att det också blev enklare att motionera igen. Jag har gått många promenader med jakthunden och även lyckats springa flera gånger. Jag blir ganska euforisk av motion. Må-bra-hormonerna kommer igång. Att vi bor i en by med vackra vyer gör inte motionsrundorna sämre precis.