Plåt, prickar och prylar

Den snöar mycket den här vintern. I går kväll föll det jättestora fluffiga flingor, sådana som landar ljudlöst och mjukt och som virvlar iväg om det kommer en vindpust. Vi ser inte ut ur källarfönstren längre, snön har bäddat in huset. Vardagen är igång med jobb, plugg och allt annat som kommer till. På lördag är det sista dagen Rabarber håller öppet. Konsthantverksaffären som jag varit delägare i, i nästan 9 år. Efter stängningen av butiken fortsätter jag med mitt konsthantverkande, men säljer istället i min webshop, hos återförsäljare och på marknader då och då. En epok avslutas, men något annat tar vid. Allt har sin tid.

*

På fotografiet; små samlingar. Plåt, prickar och prylar. Sådant jag tycker om.

2017

2017. Ett händelserikt år! Pluggade klart SVA A 30p, byggde om köket med ett kök vi köpte billigt på Köp&Sälj, gifte mig med min kärlek, byggde badrum och tvättstuga, hade rolig bröllopsfest, fixade trädgård, fick nya arbetsuppgifter (igen), började plugga Specialpedagogik, ritade nya mönster, känner av livet som inte är så lätt och fick veta att jag ska bli mormor. Det är liksom bara att hänga med i det här som är LIVET! Gott Nytt År 2018!

Går ner för landning

Snöfall av och till säger väderleksrapporten. Imorse kom det stora tunga flingor.

Efter en mycket intensiv höst börjar kanske lugnet komma innan julhelgen. Som en stor jumbojet som går in för landning. Det dånar en del och håret fladdrar till av luftströmmen. Men när landningen gått bra och planet tillslut stannar till helt, då blir det lugnt. Jag går ner för landning…1, 2, 3… Snart ska jag ta dagar då jag sätter mig i den här fåtöljen och läser en vanlig bok. Pluggböckerna ska få vila en vecka eller så.

Jag pratar med min mamma

Jag pratar med min mamma ganska ofta. Eller pratar och pratar, jag tänker till mamma. Som när jag står långt in i hallonsnåret och grenarna är så fulla med hallon att de bågnar av tyngden. Det är så mycket hallon att jag inte vet var jag ska börja plocka. Titta mamma! tänker jag eftersom jag vet att hon skulle ha älskat det här. Hon skulle ha plockat med om möjligt ännu mer frenesi än jag. Om hon hade levt skulle jag ha ringt till henne och berättat om vilket fantastiskt hallonår det är i år. Hon skulle vara lika glad som jag och känna sig lika rik över att fylla frysen med bär.

Förra året räckte mina egenplockade hallon till frukostyoghurten varje dag ändå tills i mars. Det ser ut att bli lika bra i år, bara jag hinner plocka.

Kolla mamma, tänker jag också, när jag nu äntligen fått plats i nya tvättstugan med hennes gamla tunga mangel som jag vevar med handkraft. Det blir så fint i linneskåpet när lakan, örngott och kökshanddukar får åka några varv genom mangeln. Mammas linneskåp var alltid fint ordnat och det luktade så gott. Det är ett doftminne som sitter kvar. Det är något rofyllt med att ta sig tiden att mangla. Ingen förspilld kvinnokraft när det blir som en stunds meditation. Jag tänker också på hur mamma skulle tycka om att vi lägger in gurka. Jag passar på att berätta det också om hon inte redan sett det. Jag tänker på hur man blir den man blir. Hur fint det känns när något som var min mamma känns så tydligt i mig. Det är väl de där rötterna. Hej mamma, tänker jag, och blir både sorgsen och glad.

 

Sommaruppdatering

Regnet det bara öser ner. Den riktiga sommarvärmen har inte kommit om än solen värmt några enstaka dagar. Vädret kan jag inte påverka så jag gillar läget. Idag städar jag ateljén i källaren och lyssnar på Linnéa Claesons sommarprat. Jag blir mycket berörd av hennes ork, hennes mod och hennes patos i hennes kamp mot sexism och näthat. Lyssna här.

 

Vi har många fina dagar här hemma, vi bygger en pergola av mycket återbrukat material, gräver rabatter och gör trädgårdsrum. Förrförra helgen hade vi bröllopsfest eftersom vi gifte oss i mars. Det blev ett avslappnat och kul partaj. Och den dagen lyste solen som bäst, kanske finaste sommardagen hittills. Partybollarna från festen hamnade sedan som dekoration i minsta tjejens rum.

Nu ska jag fortsätta njuta av de lediga dagarna innan det är dags att arbeta igen. Regn eller sol, det blir bra ändå. Jag läser skönlitteratur, vilar och arbetar med huset. Till hösten blir det delvis nya arbetsuppgifter och plugg på LTU igen. Så de här stilla hemmadagarna behövs.

Vårljus

Jag tycker så mycket om det här ljuset som finns nu. Vårljuset. Det dröjer sig kvar länge om kvällarna. Jag får spring i benen, pirr i magen och en liten rastlöshet i kroppen. Vill höra ljudet av mina steg på grusvägen, jag vill stoppa ner fingrarna i jorden, jag vill känna växtkraft, jag vill få sol på huden, jag vill höra fåglarna kvittra och jag vill känna den dyiga lukten av vår.

Blandad kompott!

Blandad kompott! Så är livet och så är det på den här bloggen också. Jag promenerar på nya stigar sedan några år tillbaka, både bokstavligt och bildligt. Mindre konsthantverk, mer pedagogiskt arbete. Mindre stress, mer lugn. Mindre ensamhet, mer närvaro. Mindre sökande, mer tillförsikt. Så är det.

Snart smälter nog isen, även om vårvintern stannat kvar ovanligt länge i år. Jag såg att forsen äter upp isen nedströms, när jag promenerade ner till älven häromdagen. Tur att isen blivit kvar länge, så att jag fick min önskade påsk i skärgården med skidåkning och aprilväder.

Värmen i hjärtat kan nästan smälta vad som helst eftersom två själsfränder hittat varandra. Den kärleken och resten av kärleken i den här världen, som faktiskt finns, ger hopp. Vi behöver mindre hat, det leder inte till något bra. Någon skrev att det vänder nu, efter det hemska som hände i Stockholm. Det vill jag tro på.

Nya tryck i webshopen

Jag har lagt ut tre nya prints i min webshop. Min akvarell som jag kallar Teatime blir fin att rama in i en 30×40 cm ram med vit passepartout, som här där den hänger i vårt kök. (Den övre bilden är gjord av Maria Töyrä – visst passar den mig? Tekoppar och en fågel!)

Mitt nya mönster Blåbärsblomma med vit eller blå bakgrund finns också i webshopen. Det är tryckt på matt fotopapper och finns i 21×30 cm storlek.

Lördag i advent

Bäst och behövligt med en blank dag, som absolut och nödvändigtvis ska börja med en långsam frukost. Kanske två stora koppar te, julkalendern på play och tända ljus. Vill inte ha en endaste plan men kanske ska vi hämta vår gran. Där dök det upp ett rim som inte heller var planerat. Så kan det bli en lördag innan jul. Sedan ska jag inte yppa ett ord till om de här specifika blommorna, som jag har tjatat om tillräckligt. Så bra då att en bild kan säga mer än tusen ord.

Två veckor innan första advent

Sisådär två veckor till första advent och jag tänker att två hyacinter är precis rätt att börja med.
*
Annars så borde jag kanske bädda ner mig lite tidigare på kvällarna, men det är så skönt att bara bli sittande här i köket, trots att minuterna blir timmar. Jag läser om transitiva verb och intransitiva verb och tycker att det är kul att lära mig nya saker. Om det inte vore för att det här pluggandet tar så mycket tid så skulle jag vilja plugga ännu mera svenska. Och sedan lite matematik på det också. Men jag tar en sak i taget. Glad att kapaciteten finns.
hyacintw