Andra dagen

Andra dagen på det nya året. Jag vaknar i hyfsad tid utan klocka. Det känns bra eftersom vi snart ska stiga upp normal tid igen. Det är minus 18 grader. Jag och en av mina hundkompisar gick en promenad innan lunch. Även om solen inte värmer så får jag energi bara av att se den stråla över de snöklädda åkrarna. Och hjärnan får hjälp att sortera tankar och intryck när kroppen rör på sig.

Inne städar jag bort den röda delen av julen, men behåller stjärnor, ljus och gran. Granen är så fin och barrar knappt alls trots att vi haft inne den sedan 8 december, så den åker nog inte ut förrän tjugonda knut.

Idag glömmer jag bort de flesta måsten och borden och känner mest harmoni inuti. Inte för att jag inte gör något, utan för att det inte stressar mig. Har tvättat, manglat, torkat, plockat och burit in ved. Veden som värmer oss många gånger och fungerar som en dos styrketräning.

Stormen som härjar söderut slapp vi lyckligtvis. Det blåste en del igår och spår av blåst fanns kvar idag i form av drivor ut på vägen. Ganska fint om du frågar mig med mönstren som bildas där vinden format snön.

Året 2018

Jag brukar sammanfatta mitt år här på bloggen och här kommer en del av 2018. Första bilden tog jag i januari, men ska jag vara ärlig så minns jag inte så mycket av de första månaderna av året. Det var mycket kyla och mycket snö och mycket jobb. Vi ordnade en babyshower för barnbarnet som var på väg och i början av april föddes hon. Mycket fint och omvälvande med en ny liten person i mitt liv.

Påsken var i slutet av mars och då fick vi några fina dagar i Kalix skärgård. Jag trodde att snön skulle ligga kvar halva sommaren, men trots att det var megastora snöhögar så smälte snön bort på en vecka, när värmen kom. Bilden nedan är en kväll i maj, då himmelen var vacker.

Trädgården växte i sommar. Först var det kalt och lite grönska, men sedan när sommarvärmen kom så exploderade alla växter. Jag grävde och flyttade och spred ut växterna. Trädgården som bara var gräsmatta när vi flyttade in har förvandlats till en härlig oas.

I juni tog min äldsta dotter studenten och vi hade ett fint kalas för henne. Och efter det blev det en mycket härlig och varm sommar, med mycket bad och vila. Bekymmersamt med den ovanliga värmen, men jag njöt av det fina vädret.

I september började jakten i vår by och jag följde med och gick i skogen med hunden. Jag njuter av att gå i skogen och så är det lite spännande att se hunden leta älg.

I slutet av september var det flera kalas. Här är jag på väg på ett, lite extra stylad och fin.

Sedan gick hösten i en rasande fart. Jobb, helg, jobb, helg och så snurrade det på. Jag fick jullängtan tidigt och tjuvlyssnade på julmusik tidigt. Varför inte njuta när man kan liksom? Vi ordnade dop för barnbarnet i november och sedan var det äntligen första advent.

Decemberdagarna gick lite för snabbt. Då hann jag inte njuta fullt lika mycket som jag ville. Vilken tur då att jag njöt av julkänsla redan i oktober. Julhelgen blev vilsam, även om jag och mannen arbetade lite extra som tomtens hjälpredor.

Nu är de sista timmarna på året här. Ska vara med på en fest med släkt och vänner. Det blir nog bra! Önskar alla ett gott nytt 2019!

Mellandagar

Det tog en vecka att komma in i ledighets-mood. Vara vaken till 2-tiden på natten och stiga upp strax innan 11. Bra eller inte, men lika bra att öva för nyårsafton och försöka vända tillbaka dygnet efter det. Dock ett aber med att stiga upp så sent. Dagen blir för kort.

Tomtar med mer får vara kvar ett tag till. Men någon sorts städning behöver vi göra så här mitt mellan helgerna. Så idag skrev jag en att-göra-lista för att slippa ha saker i huvudet. Sedan får vi se vad som hinns med när man som vi, snarkat bort halva förmiddagen. Som tonåringar igen!

Summa summarum

Summerar en arbetsam termin, men med en känsla av att jag gjort mycket bra på jobbet. Det är en skön känsla som jag njuter av ikväll när jag har arbetat klart och har två veckors ledighet framför mig. Hoppas få mycket vila så att jag orkar fortsätta göra ett bra jobb när jag börjar igen på det nya året.

En sådan här kväll vill jag nästan inte gå och lägga mig fastän jag är trött. Jag vill bara sitta här och känna friden. Men snart måste jag öppna dörren ovan, den finaste dörren vi har i huset, in till vårt sovrum och krypa till sängs. Kanske se lite Mandelmans jul innan jag somnar. Eller läsa några sidor i den juliga pocketboken jag påbörjat. Godnatt!

Juliga barndomsminnen

En doftljus med juldoft lyser i den gröna ljuslyktan i hallen. Addera lite doft av hyacint, gran, julte och glögg på det. Blir lite hög på juldoft faktiskt. Precis som det ska vara den här tiden på året. Tror att alla barndomsminnen allra bäst är inbakade i dofter. Skrivit om det förr, hur man liksom swosh kan slungas tillbaka nästan 40 år i tiden. 1979 var Trolltider TV:s julkalender. Jag satt i den röda skinnsoffan i Älvsbyhuset och tittade på Tova, Kleva, Dorabella och Mara. Fascinerades av trådrullen som var ett bord eller en pall och andra små saker som blev stora i Trolltider-världen. Min mamma adventspyntade först med stjärnor, ljusstakar och blommor och sedan julpyntade vi senare i december. Granen tog vi in bara en eller någon dag innan julafton och jag tyckte om att ligga på golvet halvt under granen och titta upp på glitter, flaggspel, kulor och ljus. Minnen som är fina att ha. Minnen som väcks av julens dofter.

Går ner i varv

December medför automatiskt att jag går ner lite i varv. Julens bestyr har nog aldrig varit en stressfaktor för mig. Och ännu mindre i år då jag bara känner att jag tänker göra precis det som andan faller på… Lägga in några sillar, grava lax, rulla köttbullar och göra Jansson är inga problem.  Julklappsinköpen är i princip klara och jag håller precis på att fundera om jag ska skicka några julkort i år eller inte. Jag har skickat julkort alla år sedan jag flyttade hemifrån och jag sörjer faktiskt att folk i princip har slutat skicka. Jag har skickat kort (oftast egengjorda) i 10-15 år till alla, även till dem som inte skickat tillbaka. Men dragit ner mer och mer, eftersom vi knappt får några tillbaka. Men tror faktiskt att jag inte helt vill sluta med traditionen att hälsa God Jul med ett kort i brevlådan. Uppskattar själv att få kort av dem som fortfarande skickar till oss. 

Bilderna i det här inlägget ger mig också julefrid. De är från vårt sovrum, där tapeten visserligen minner om sommaren, men där andra attiraljer ger mig julstämning. Jag har beställt hem julläsning i form av några pocketböcker med jultema. Ser fram emot att ligga här och läsa dem, när de kommer.  Nerbäddad under täcket inomhus i ett hus, som kanske är så där lagom inbäddat i snö.

Evinnerligt tjat om snö

Kanske ett evinnerligt tjat om snö, men nu har naturen äntligen täckts av ett vitt tunt täcke. Denna bild dock fotograferad i söndags när marken fortfarande var naken och kal. SMHI lovar att det ska snöa i tre dagar, men det kan också varvas med regn, så vi får väl se om det bara blir slask eller om det får fortsätta vara vitt och fint. I ett av våra fönster lyser en vit stjärna ovanför en gammal julmust-flaska, egentillverkade bokgranar och en rumsgran som överlevt bra sedan förra julen. Det var så skönt på kvällens hundpromenad, även om synen försämrades av glasögon som både blev immiga och prickiga av smälta snöflingor. Jag tycker om hur snön dämpar alla ljud.

Jag ska försöka blogga oftare i december. Har många fina stilleben och mysiga vrår i huset som jag kan dela med mig av just nu i juletid. Titta in då och då, så kanske det finns något nytt.

Sista helgen i november

Sista helgen i november och jag noterar lite förvånat att det gått två veckor sedan jag skrev här sist. Veckorna går verkligen snabbt på något vis. Förra veckan ordnade vi barndop för mitt fina barnbarn. Det blev en intensiv helg. Följdes av en intensiv jobbvecka. Känns att det slutspurtar med provrättningar, utvecklingssamtal och uppgifter innan det kanske blir lite lugnare veckorna innan julledigheten.

Förra söndagen tillverkade jag några fler stjärnor av kvistar, som jag nu har inomhus på olika ställen. På en av dem fäste jag fyra små gamla träfåglar. Det blev fint, tycker jag. Andra stjärnor har jag vikt och flätat av papper. De syns längre ner… 

Klassiskt julpynt som känns fint och gammaldags. De grönvita flätade jag av gamla kartor. Återbruk är bra. 

Snön lyser fortfarande med sin frånvaro, men det har varit ganska kallt, så frosten har gjort det vitt ändå. Idag gick jag långpromenad med småhundarna. Njöt av att röra mig, se hundarnas glädje när de fick springa lösa i skogen och av att den låga vintersolen silades mellan träden. Här är Siri, min söta hund tillbaka hemma efter promenaden.

Saker och sysslor

Passade ypperligt att ha lite komptid att ta ut under elevernas höstlov. Jag har haft en del saker som jag velat göra, men som är svårt att orka och hinna när vanliga vardagen snurrar på. Som att sy nya kuddfodral till hallen inför vinter och jul. Jag tog bort de ljusare kuddarna, sydde två avlånga bolsterrandiga kuddfodral och grävde fram två kuddar, som jag fyndade på 75%-rea efter förra julen, med brodyrmönster och tofsar i hörnen. Det blev fint ihop. Så länge har jag alltså ”vinterfierat” hallhörnen och snart, snart ska det också bli mer juligt.

*

Idag har jag en rätt så lång att-göra-lista som bland annat innefattar att måla ett skåp. Har länge gått och fnulat på ett annat vitrinskåp till köket och hoppats på att ett gammalt ska dyka upp någonstans. Men så blev det inte. Nu har jag istället köpt ett nyare men begagnat på second hand för en billig peng, som jag och maken ska bygga och måla om. Det kommer nog bli fint. En total make-over är på gång. Bilder lär ju komma här när vi blir klar.

*

Åter till sysslorna! Hoppas att ni som eventuellt läser här får en lugn och fin allhelgonahelg. Jag har långt till min saknades gravar, så jag åker inte och tänder ljus där. Men jag tänker lite extra mycket på min mamma och min syster som fattas mig.

Liten och stor.

En mycket liten kaffeburk och en jättestor. Gevalia-burken som tjänar som ytterkruka är den största jag sett. Rymmer minst 5 liter tror jag. Mina Dr Westerlund går också från små till stora. De håller snart på att ta över vartenda fönster i huset, eftersom jag har mycket svårt att slänga växter som lever. De trivs under mina gröna fingrars vård. Men nu fick jag en stickling av en blomma som jag tror att jag aldrig tidigare sett av en brevvän. Purpurblad. Den har fått komma i jord och rotar sig förhoppningvis. Bra med lite annat i fönstren också. Nåja, jag har några andra blommor än doftpelargon. Även vanliga pelargoner, en jättelik paraplyaralia, garderobsblomma, en ynklig palettblad, en ganska stor gullranka och orkidéer. Gullrankan fick jag som skott av en granne jag hade för nästan 20 år sedan. Grannen lever inte längre, men tänk vad ett blomskott kan göra. Varje gång jag vattnar så kommer jag ju att tänka på min fd granne Ingrid som gav mig skottet. Det är lite fint ändå. Blomskott och recept, dem ärver man från folk. Jag brukar döpa receptet efter personen jag fick dem av, så därför har jag namn i min receptbok som ”Katrins gryta”, ”Johannas kolakakor”, ”Anna-Marias tårta”, ”Cathis sockerkaka”, ”Mamma Märtas vitlökssill” och ”Myrtles sill”. Vänner och släktingar som jag minns när jag letar recept.